Vad har en ståuppare, en föreläsare och en nationell ikon som ett stort bilmärke gemensamt? Jo, protektionism. Många som uppträder i någon form ber ofta om att vi med kameror och/eller videor inte ska lägga upp deras material på nätet. Förutom att det säkert inte hörsammas tycker jag att det vittnar om ett förlegat sätt att se på internet, marknadsföring, ja till och med på den egna förmågan. För att inte vilja ha sitt material på nätet bottnar ofta i att man inte vill att andra ska se material man räknar med att kunna köra igen. Och det är här likheterna med en bilindustri som skyddas av importtullar eller andra skydd – kvalitetsarbetet faller.

Om däremot synsättet blir det motsatta – att OMFAMNA alla som lägger ut materialet på nätet kommer det få en spridning du aldrig kommer klara av själv. “Men då blir ju mina kunder besvikna om de känner igen allt!!!” Ja, helt RÄTT! Du får alltså göra det som de progressiva företagen gör – att hela tiden trimma och meka för att vinna de små framstegens glädje. Genom utmaningen att förnyas och möta din publik kommer din kvalitet att göra kvantsprång! Och – underskatta inte värdet av det “kända”. Jag är med i en grupp som kör samma låtar på scenen som vi gjort i 10 år. Vi har kört 61 klubbar och det är alltid fullsatt. Frörnyelsen? HUR man genomför går alltid att utveckla. Hur vi möter publiken, hur vi agerar och leker… Allt går att utveckla – och viljan till detta finns om du hela tiden har ständiga små förbättringar för ögonen… – och för din kund!